Brandskydd vid vindsinredning – det här prövas

När en råvind ska bli bostäder är brandskydd en av de tekniska frågor som får mest utrymme i projekteringen. Det handlar inte om ett enskilt krav utan om ett samlat system av lösningar som tillsammans ska säkerställa att både de nya lägenheterna och det befintliga trapphuset blir trygga att bo och vistas i. För en styrelse som funderar på en råvindskonvertering är det värdefullt att förstå ungefär vilka frågor som prövas, även om den slutliga bedömningen alltid görs av brandkonsult och byggnadsnämnd i det enskilda fallet.

Brandceller och avskiljning mellan lägenheter

En grundpelare är indelningen i brandceller. Varje lägenhet ska normalt utgöra en egen brandcell, vilket innebär att väggar, golv och tak mellan enheterna behöver klara en viss brandmotståndstid. På en vind, där bjälklaget mot våningen under ofta är gammalt och inte dimensionerat för moderna krav, innebär det ofta att bjälklaget behöver kompletteras eller byggas upp på nytt. Samma logik gäller mot angränsande lägenheter i sidled och mot eventuella gemensamma utrymmen som exempelvis vindsförråd.

Cellindelningen påverkar också hur schakt för el, vatten och ventilation dras genom fastigheten. Varje genomföring i en brandcellsskiljande konstruktion behöver tätas på ett sätt som återställer den ursprungliga brandmotståndstiden, vilket ställer krav på både projektering och utförande. I äldre fastigheter, där schakt sällan är dimensionerade för nya installationer, är detta ofta en av de mer tidskrävande detaljerna att lösa.

Materialval i själva konstruktionen spelar också in. Vilka skivmaterial, isoleringar och ytskikt som används i väggar och tak avgör hur snabbt en eventuell brand kan sprida sig, och det är en av anledningarna till att en fackmässig brandprojektering aldrig kan ersättas med generella schabloner hämtade från andra fastigheter.

Utrymningsvägar från den nya vindsvåningen

Utrymningsvägar är ett annat område som granskas noga. De nya lägenheterna ska kunna utrymmas på ett säkert sätt, antingen via det befintliga trapphuset eller via en kompletterande utrymningsväg, till exempel en yttre trappa eller räddningsväg som brandförsvaret kan nå med stege. Vilken lösning som är lämplig beror på fastighetens utformning, avståndet till marken och hur trapphuset redan är utfört. I många äldre fastigheter är det just den här frågan som avgör hur planlösningen på vinden till slut ser ut.

Avståndet mellan olika delar av vindsvåningen och närmaste utrymningsväg styr ofta hur lägenheterna kan delas in, vilket i sin tur påverkar antalet lägenheter som blir möjligt att skapa och därmed projektets ekonomi i stort. Det är en av flera anledningar till att en tidig teknisk analys av vinden är så värdefull innan en förening tar ställning till ett bud.

I flerbostadshus med långa trapphus kan det ibland krävas kompletterande lösningar, till exempel brandgasventilerade trapphus eller sekundära utrymningsvägar via balkong eller fönster med stegutrymning. Sådana lösningar behöver samordnas noga med fasadens och takets utformning, vilket i sin tur kan påverka bygglovsprocessen.

Trapphusets roll som gemensam utrymningsväg

Trapphuset intar en särskild roll eftersom det ofta är den enda vägen ut för alla våningsplan i fastigheten. Därför ställs det normalt krav på att avskilja vinden mot trapphuset med brandavskiljande konstruktioner, så att en eventuell brand på vinden inte snabbt sprider sig neråt och äventyrar utrymningen för de befintliga bostäderna. Dörrar, väggar och eventuella schakt som passerar genom trapphuset behöver utformas så att brandavskiljningen inte bryts.

För föreningen är det här en av de tekniska frågor som direkt berör de befintliga medlemmarna, eftersom trapphuset används av alla i huset dagligen. En bra dialog i förhandlingsskedet handlar därför inte bara om vad som byggs på vinden, utan om hur trapphusets funktion och säkerhet garanteras under hela byggtiden, inte bara i det färdiga skedet.

Dörrmiljöer, brandklassade dörrar mot trapphuset och eventuell installation av nya brandvarnar- eller detektionssystem i gemensamma utrymmen är exempel på detaljer som ofta diskuteras i samband med projekteringen, och som en styrelse gärna får fråga om innan avtal tecknas.

Ytterligare tekniska krav: ventilation, material och sprinkler

Utöver cellindelning och utrymningsvägar tillkommer frågor om brandvarnare, eventuell sprinkler i vissa fastighetstyper, materialval i ytskikt och hur brandgaser ska kunna ventileras bort. Ju äldre och mer komplex fastigheten är, desto fler av dessa detaljer behöver lösas i samverkan mellan arkitekt, konstruktör och brandkonsult redan i tidigt skede, eftersom lösningarna påverkar både planlösning och byggkostnad.

Ventilationssystemet spelar en särskild roll eftersom kanaler som förbinder olika brandceller kan bli en spridningsväg för både brand och rök om de inte förses med rätt brandspjäll och avskiljningar. Frågan hänger därför nära ihop med hur ventilation och OVK hanteras i projektet som helhet, och en väl samordnad projektering löser båda frågorna tillsammans.

Så samverkar brandskydd med andra tekniska system

Brandskydd hänger också ihop med andra tekniska frågor i vindsprojekt, till exempel ljudisolering och hiss och tillgänglighet, eftersom flera av lösningarna delar samma schakt, väggar och bjälklag. Ett väl samordnat projekt löser dessa frågor tillsammans i stället för var för sig, vilket ofta ger både bättre resultat och lägre kostnad.

Ett exempel är bjälklaget mot våningen under, som samtidigt behöver klara brandkrav, ljudkrav och bärighet. Att bygga upp den konstruktionen en gång, med alla krav samordnade, är både tekniskt bättre och mer kostnadseffektivt än att i efterhand komplettera för ett krav som missats i tidigare skede. Det är en av flera anledningar till att erfarenheten hos den utvecklare föreningen väljer att samarbeta med spelar stor roll för hur smidigt projektet löper.

Vad styrelsen bör fråga en presumtiv partner

För föreningen är det goda beskedet att brandskyddsprojekteringen är utvecklarens ansvar, inte styrelsens. Det som är värt att fråga en presumtiv partner om är hur brandskyddet ska lösas i just er fastighet, vilken erfarenhet man har av liknande hustyper och hur man säkerställer att lösningen inte försämrar brandskyddet för de befintliga lägenheterna under och efter byggtiden. Se gärna tidigare projekt för att bilda dig en uppfattning om partnerns erfarenhet.

Det är också rimligt att fråga hur brandskyddet under själva byggtiden hanteras, till exempel hur brandfarligt material och heta arbeten på vinden hanteras för att inte utsätta de boende under för risk. En trygg process under byggtiden är minst lika viktig som den färdiga tekniska lösningen.

Sammanfattning och nästa steg

Exakta krav varierar beroende på fastighetens byggår, detaljplan och kommunens tolkning, och det är alltid kommunen eller Monéus som ska konsultera i det enskilda fallet snarare än generella tumregler. Har styrelsen frågor om hur brandskydd typiskt hanteras finns fler svar i vår frågor och svar, och i ordlistan förklaras flera av de tekniska begreppen som förekommer i en brandskyddsutredning.

Vill man ta reda på vad den egna vinden faktiskt har för förutsättningar, inklusive hur brandskyddsfrågan bedöms i just er fastighet, är en kostnadsfri värdering ett naturligt första steg. Där kartläggs fastighetens tekniska förutsättningar utan att föreningen förbinder sig till något, vilket ger styrelsen ett konkret underlag för den fortsatta diskussionen. Har ni redan ett pågående case eller andra frågor är ni också alltid välkomna att kontakta oss direkt.